Gränserna mellan arbete och fritid suddas ut. Vi är många som mer än gärna delar med oss av kunskaper, nyheter, underhållning, bilder och allt möjligt innehåll på nätet – bara för att det är roligt.
Men när vissa personer och företag medvetet börjar försöka nyttja denna delaglädje för egen vinning är det dags att dra i nödbromsen.
Helen Alfvegren skriver i sin blogg: Borde jag jobba gratis för att jag brinner för ämnet? Det borde hon så klart inte.
Själv blev jag kontaktad förra fredagen av ett brittiskt företag som producerar en säljsida för fastigheter i och resor till Frankrike. Men det skrev de inte i mejlet där de uttryckte intresse för att använda mina foton från La Rochelle som jag publiserat på Flickr. Det fick jag googla mig fram till själv. Istället uttryckte de det som att de gjorde en ”production” om fastigheter och resor till Frankrike. Antagligen för att ge intryck av att det snarare handlade om en nättidning.
I mejlet frågade de också om jag är proffs eller amatör, vilket jag som hobbyfotograf kunde ha tagit som intäkt för kvaliteten på mina fotografier om jag inte genast anat varför de undrade just det.
I mitt svar undverk jag att svara på den frågan men uttryckte glädje över att de ville använda mina bilder och frågade vad för slags produktion det handlade om och om sammanhanget var att betrakta som kommersiellt.
Är inte förvånad över att de inte svarat trots att det gått en hel vecka.
Jag jobbar som VA-chef och klarar mig alldeles utmärkt utan extraintäkter från min hobby. Men vill för den skull inte bidra med gratisfoton som ska generera försäljning åt någon annan!
Är det snålt? Nä knappast! Bara sunt!
En av de bilder de var intresserade av att använda tills jag började ställa besvärande frågor.
