Jag är ointressant men det här handlar ändå om mig, mig och mig och min barndom

Den här bloggen handlar inte om mig. Därför att jag är ointressant. Jag är en alldeles vanligt ovanlig människa och vem vill läsa om ännu en sådan?

Säkert är det i och för sig några som vill det. Det finns ju hur många sådana bloggar som helst. Och många av dem är bra. Men jag vill hur som helst inte göra en blogg som bara handlar om mig, mig och mig. Så min blogg handlar istället om några av mina intressen. Men du som läser kanske någon gång undrat vem jag är?

Min bror och jag
  Min bror och jag

Ja, var börjar man? Lika bra att ta det från början. Jag föddes 1967 i Linköping men är uppvuxen i och utanför Norrköping med min mamma, pappa och lillebror. Vi bodde i lägenhet på Generalsgatan och i Vilbergen och sedan i villa i Krokek. Pappa jobbade som dataprogrammerare och mamma var först hemma och jobbade sedan på fritidsgårdar. (Mina föräldrar skilde sig senare, efter det att jag flyttat hemifrån.)

Rymde hemifrån utan anledning
I Vilbergen var vi en hel hög med ungar som lekte och hade kul ihop. Jag minns några träd och stenar som vi kallade ”dungen” och som var som en hel skog full av äventyr för oss.

En gång rymde jag och min bästa kompis hemifrån. Egentligen utan anledning. Bara för spänningen. Och en fånig idé om hur glada våra föräldrar skulle bli när vi kom hem. Jag minns att vi åt limpa och honung till mjölk som vi drack direkt ur förpackningen sittandes under ett paraply. Honung i håret. Allt utom paraplyet inhandlat för pengar som vi plundrat kompisens spargris på. Sedan gick vi in till stan och köpte armband för resten av hennes pengar. Sådana där tunna cirkelrunda ringar i många färger som var så populära då. Sova hade vi tänkt att vi skulle göra i en trappuppgång i Ektorp. Men det blev det inget av med eftersom en dam som bodde där avtvingade oss våra föräldrars namn och telefonnummer. Våra föräldrar var inte glada kan jag säga. Polisen var inkopplad och allt. Mer lysande idéer har man haft i sina dagar. Men ett äventyr var det så länge det varade.

Min bästa kompis i Krokek flyttade först in till stan och sedan tillbaka till Stockholm. Henne hade jag brevkontakt med sedan och jag besökte henne flera gånger i Stockholm. Vi yrade omkring i tunnelbanan och Kungsträdgården om nätterna bland annat. Utan att vare sig dricka alkohol eller vara med om några obehagligheter. Också det ett äventyr.

Samma klubb som Borg
Min familj var en orienterarfamilj. Vi var med i en klubb som heter Tjalve. Medlem i den klubben var vid den tiden också Anders Borg, mer känd som finansminister numera. Av honom minns jag i ärlighetens namn inte mycket, men kanske återkommer jag en dag med någon anekdot. Hur som helst trivdes jag med att vara i skogen och att gå efter kartan. Bokstavligen gå. Jag gillade inget vidare att springa och jag fullkomligt hatade att stiga upp tidigt på helgerna för orienterandets skull. Att duscha kallt efteråt var inte heller alltid så kul.

Smaken av sommarvarma hjortron
Men skogen. Skogen! Jag älskade skogen. Inte minst att plocka bär och svamp. Doften av skvattram och pors i ett kolmårdskärr en fin sommardag och smaken av nyplockade sommarvarma hjortron i munnen! Sådana barndomsminnen sparar jag i ett särskilt hörn av mitt hjärta. Myggen och knotten glömmer jag däremot gärna. Badade gjorde vi i insjöar som Stora Lilla Älgsjön och Böksjön.

De första utlandsresorna
Jag fyllde sex år på Gran Canaria. Det var på min första utomnordiska utlandsresa. Och jag älskade det! Jag minns att jag fick rosa kanintofflor och en ukulele av ett sköldpaddsskal i födelsedagspresent.

Nästa gång vi gjorde en utlandsresa var 1979 och jag hade hunnit bli tolv år. Vi reste runt med bil i västra USA en månad i samband med att vi hälsade på min farbror med familj som då bodde tillfälligt i San Fransisco. Jag tror att det var den gången jag blev resbiten på allvar. Åren därefter gjorde vi också flera charterresor till medelhavsländerna. Åh vad det var härligt att upptäcka världen!

Tittaochtryckkamera
Det var som jag minns det under de här resorna som mitt fotointresse också väcktes till liv. Jag hade en sådan där enkel pocketkamera med fixfokus. Fast det hette ju inte så då eftersom det ju var det enda som fanns att välja på vid den tiden, innan autofokusen uppfunnits. I alla fall om man ville ha en tittaochtryckkamera. Bilderna framkallades långt efteråt och blev i ärlighetens namn inte särskilt bra. Ändå var det en fröjd när jag fått dem framkallade och fick återuppleva minnena.

Lätt för att lära
När jag började skolan var jag vad som brukade kallas ”inte skolmogen”. Jag kunde varken sitta still eller hålla tyst. Något jag för övrigt fortfarande har problem med. Åtminstone det senare. Av skolämnena tyckte jag bäst om att räkna och läsa. Jag hade svårare med att lära mig skriva snyggt och stava rätt. Senare gillade jag också både de naturorienterande och samhällsorienterade ämnena men hade svårt för språk. Jag hade däremot lätt för att koncentrera mig, lyssna och lära mig saker under lektionerna. Mest orsakssamband. Årtal fastnade inte lika lätt. Däremot var jag dålig på att göra mina läxor under grundskoleåren. Måste jag erkänna.

25 kommentarer

Filed under personligt

25 responses to “Jag är ointressant men det här handlar ändå om mig, mig och mig och min barndom

  1. med på bilden

    Kanske badade vi i Stora Älgsjön någon enstaka gång, men det var till Lilla Älgsjön vi åkte för att bada. Inte för att det spelar någon roll för flertalet av de som läser detta. Men får man chansen att rätta sin storasyster så…. :)

    • Inger

      Gaggig har jag alltid varit – det vet väl du om någon – men att jag blivit SÅ gaggig! Det där får jag allt rätta till! :D

  2. Michis

    Haha, vilken skön kommentar av lillebrorsan! :-D

  3. Aylala

    Din rubrik är verkligen lögnaktig. Det är ju just alldeles vanliga människors alldeles vanliga vardagshistorier som är intressanta. Iallafall i mitt tycke.

  4. Michis

    Dessutom, allt som handlar om Norrköping är intressant per definition, för Norrköping är ju helt klart den mest intressanta staden som finns! :-D

  5. Lindalou

    Vilken härlig berättelse. Jag tycker att levnadsberättelser är intressanta. :-)

  6. Beckasinnet

    Intressant att läsa om någon annans liv!

  7. Aha har du bott i Krokek då vet du var Ålberga och Björkvik ligger? Jag bodde i Ålberga innan jag flyttade hit till Björkvik.

  8. yrvaedret

    Hahahah……underbar kommentar av din lillebror. Visst har man rättigheter att få rätta sina syskon emellan åt.Jag är in hos dig nu och då, läser lite och kommenterar. Gillar dina bilder och det du skriver.Kramar

  9. Agnetha

    Tack för du delar med dig av dig ! Tumme !Ingen är ointressant eller ovanligt vanlig, tycker iaf inte jag. Hahaha, kul bror !BS Tack för ditt kunniga tyckande om saker jag inte har en aning om ! Bra att min favoritbild håller måttet, nr. 1 alltså.Ha det så gott !Kram

  10. Agnetha

    BS Tack igen, sånt tänker inte vi amatörer på.Kram

  11. imsy

    Det finns inga ointressanta människor tycker jag. Trevligt att du delar med dig av din uppväxt! Att vara ”inte skolmogen” är ibland ett tecken på mycket hög intelligens! Skolan borde lära sig det!

  12. sarahmara

    Kul att få reda på en hel del av dig!!! , dock gillar jag din blogg som den är!! kramizar

  13. Madonnan

    Det var roligt att läsa om dig och man får en grundlig bild av vem du är! Du skriver så bra och medryckande.Kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s