Är du turist, korrespondent eller spion?

Såg på Twitter häromdagen att någon skrev att du i livet antingen kan förhålla dig som turisten som ser det positiva eller som spionen som ser det negativa.

Jag funderade lite på det där jag var på Tivolibadet i Kristianstad och simmade igår kväll.

Jag tänkte att man kanske kan dela in det i tre förhållningssätt istället. Turisten, korrespondenten och spionen.

Alla tre reser för att iaktta. Turisten letar efter det vackra. Positiva idéer och intryck att ta med sig hem. Det kan gälla fotografier och souvenirer eller ren inspiration. Att resa som turist kan leda till att du hittar nya infallsvinklar på mat, klädstil eller inredning. Till exempel.

Korrespondenten rapporterar hem om hur det är på en annan plats. Men oftast mest om problem. Exempel som vi i bästa fall kan lära av för att undvika samma problem på hemmaplan.

Spionen däremot letar i smyg svagheter hos en potentiell fiende.

Det här är tre olika förhållningssätt som vi kan ha i livet också. Se och inspireras av det positiva, se problem och risker för att undvika dem eller se andras svagheter för att utnyttja dem. De två första förhållningssätten tror jag båda i grunden behövs och kompletterar varandra. Det tredje är mest bara av ondo men kan behövas där tilliten raderats av motparten.

Vilken roll trivs du bäst i? Turisten, korrespondenten eller spionen?

Och vem av dem tror du att jag helst är?

20150114-071100.jpg

6 kommentarer

Filed under livet

6 responses to “Är du turist, korrespondent eller spion?

  1. hmmmmm…jag är nog alla tre och det kan förklara varför jag känner mig så splittrad jämt. Men man är som man är. Även om jag jobbar på att nöta ner de värsta sidorna, så sticker de ut när man minst anar det.

  2. Jag

    Jag kommer direkt att tänka på en resa till Sovjet när jag var tolv år gammal. En campingresa med buss från Helsingfors till ett antal ryska städer. Otroligt spännande. Bussen var internationell så det fanns folk från alla delar av världen. Med på bussen fanns en svensk som jag skulle klassa som spion. Han var oerhört kritisk mot allt han såg. Fotade alla ruckel. (Inte för att han älskade att fota förfall, som jag, utan för att visa hur dåligt allt var). Frågade till och med ut oss barn om vilka tidningar som fanns hemma. Han kunde förstöra den trevliga stämningen i bussen med sin negativism. Nog vill man väl vara positivt nyfiken när man reser och annars också så gott det går. Att du älskar att resa och letar efter guldkornen på dina resor vet vi ju.

    • Tack för din berättelse! Den var synnerligen belysande. :)

      Och visst har du rätt i att jag föredrar att vara turisten. Men i olika sammanhang där det kritiska ögat saknas och ingen annan tar den rollen väljer jag att bli korrespondenten. :)

  3. Jag är nog mest turisten, glad för det som kommer till mej.

  4. Jag reser ofta med en känsla av att vara etnolog. Jag vill se, lära, förstå, förundras. Det har hänt att jag önskar jag vore osynlig eftersom jag som blond turist ibland stör det sammanhang jag vill förstå, bara att jag syns gör att situationen blir annorlunda än om jag kunnat smälta in. Åker med positiva förtecken och blir sällan besviken på lokalbefolkningen på de platser jag väljer att åka till. Turister som vill framhäva in egen kultur och ser ner på värdlandet, besvärar mig dock. Därför är jag inte intresserad av stora turistorter.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s