Vad är grejen med Pompeji? 16 saker som du inte bör missa

Det är en av världens riktigt stora sevärdheter. Ett självklart världsarv. Men vad är det som är grejen? Jag skulle säga att grejen är två. Varandras motsats och ändå intimt förknippade med varandra. Grejen med Pompeji är nämligen livet och döden. Livet i Romarriket och döden i naturkatastrofer.

För å ena sidan: ingen annanstans finns en hel stad bevarad på det här sättet, mitt i livet. En småstad i Romarriket. Det är i mångt och mycket helheten som är det häftiga. Inga enskilda sevärdheter kan mäta sig med det samlade intrycket av stadens bebyggelse med sina gator i rutnät, trottoarer och farthinder och kvarter med hus. Jag tycker att det mest spännande med Pompeji är att det är så mycket i stadsbyggnaden som är så likt hur det är än i våra dagar. Men också det som var olikt är intressant. Samtidigt: den oerhörda katastrof som var förutsättningen för att vi idag ska kunna vandra omkring i en stad där tiden stannat på år 79 e.kr.

Det var en solig sommardag den 24 augusti det året. I den lilla romerska landsortsstaden med 20 000 invånare hade en lättare jordbävning skakat marken och husen i de tidiga morgontimmarna. Men det var inte värre än att de flesta lugnt sov vidare tills det var dags att gå upp och påbörja dagens sysslor. Pompeji var till vardags inriktad mest på sjöfart och handel. Just den här dagen skulle en festival hållas till guden Vulcanus ära.

Ganska ironiskt kan man tycka eftersom vulkanen Vesuvius istället började spy ut pimpsten och aska strax före lunch. Ett ögonvittne jämförde senare formen på askpelaren som kom ut ur vulkanen med ett pinjeträd. Som en hög stam och en bullig barrtopp såg den ut. Snart nog gjorde tyngdlagen sitt och stenarna och askan började falla ner i omgivningarna. De första dödsfallen berodde på nedfallande stenar, sedan rasade många byggnader, vilket också dödade många och mot slutet var det kvävning på grund av gaser, som koldioxid, och inandad aska som återstoden av befolkningen dog av.

Ett knappt dygn varade katastrofen som dödade alla de som inte hann fly i tid och som sedan täckte staden med flera meter sten och aska och flyttade havslinjen nästan 500 meter längre ut.

Alla räddningsförsök var förgäves och inte heller lyckades det Rom att återuppbygga staden. Istället glömdes den bort och hittades igen först på 1500-talet då enstaka skatter hittades. Utgrävningarna började på 1750-talet och mer systematiskt på 1800-talet och de pågår än idag.

Vi vandrar genom staden som har sovit i nästan 2000 år. Häng med till 16 sevärdheter som du inte bör missa. Inom parentes anger jag också zon (regio) och nummer på respektive sevärdhet i den lilla guidebok som du får i entrén när du löser biljett och som de är skyltade med på plats:


1. Huvudgatan – Via Abbondanza
(Gräns mellan regio II och III, I och IX samt VI och VII.)
Vi börjar vid den mindre ingången närmast centrum och vandrar mot den andra, Porta Marina, via huvudgatan Via Abbondanza och över Forum mot basilikan. Huvudgatan är belagd med stora stenar och i dessa syns vagnspår som ett resultat av trafiken som kört på dem. Farthinder finns också innan korsningarna. Pompeji hade också ett allmänt vattennät som fick vatten via akvedukter och där vatten kunde hämtas i brunnar som kan ses längs gatan. Husen upp och gatan ner, trottoarer och vattenledningar. Känns konceptet möjligen igen? 


2. Venus i snäckans hus
(Regio II, nr 2)
På vägen till Forum passade vi på att se det här huset från det första århundradet före vår tidräkning som är berömt för sin freskomålning av Venus i en snäcka. Här finns också både ett atrium och en innerträdgård som i så många av Pompejis hus.


3. Basilikan – Basilica
(Regio VIII, nr 2)
Vi kikar in i ytterligare ett par hus innan vi skyndar vidare över Forum och bort till basilikan som ligger nära huvudingången. Basilikan var en slags handelskammare och inte alls en kyrka som man skulle kunna förledas att tro av namnet. Statyerna som just nu finns på området tillhör en tillfällig utställning som pågår just i år. De är inte från Pompeji.


4. Forum
(Regio VII, nr 5)
Vi går vidare till kommunkontoret vid forums södra kant. Forum var torget och en mötesplats för handel, politiska möten och religiösa ceremonier. I stora drag samma funktion som städernas torg har haft i alla tider och har ännu idag. Kommunkontoret bestod av tre hus vid Forum-torgets södra kant. Kommunkontoret som ligger vid stadens torg. Känns konceptet möjligen igen av någon?

Jättehuvudena som just nu pryder Forum tillhör en tillfällig utställning.

Vid Forum ligger också Apollos tempel. Det ligger i väster, ungefär mitt på det långsmala torgets ena långsida, mitt emot basilikan. Konsten, dikten, vetenskapens och ljusets gud, Apollo, tillbads här. Tyvärr är det staket runt så vi kan inte gå in och titta.


5. Spannmålsmagasinet – Granai del Foro
(Regio VII, nr 7)
Spannmålsmagasinet är en byggnad försedd med tak som ligger intill Forums nordvästra hörn. Vid tiden för Vesuvius utbrott låg det en grönsaksmarknad här. Här finns numera lerkärl, vagnar, konstföremål och andra fynd som vi kan se bakom galler. Här finns också gipsavgjutningar av en människa och en hund som båda dog under katastrofen år 79. Vid utgrävningarna av den antika staden upptäcktes hålrum i stenmaterialet där en gång döda människor och djur hade legat. Kropparna hade förmultnat, men hålrummen hade blivit kvar. Dessa hålrum fylldes med gips, med början på 1800-talet, och kvar blev avbildningar av många dödsögonblick detta ödesdigra dygn i världshistorien. Och två av dessa kan alltså beskådas i spannmålsmagasinet tillsammans med en stor mängd föremål från staden.


6. Saluhallen – Macellum
(Regio VII, nr 12)
Vid nordöstra hörnet av Forum låg den täckta kött- och fiskmarknaden Macellum. I närheten fanns också ett växlingskontor och en inrättning för vikt och mått.


7. Forumbaden – Terme del Foro
(Regio VII, nr 10)
Från Forum går vi till Forumbaden som ligger strax norr om torget. Vi äter lite lunch på en restaurang på vägen hit. Forumbaden var ett av stadens badhus och det hade olika avdelningar för män och kvinnor. Männens avdelning var större än kvinnornas, som inte heller hade hunnit restaureras efter en jordbävning som inträffade år 62. Männens avdelning hade både kalla, medelvarma och heta bad. En av bassängerna påminner mycket om moderna lugn- och robassänget med en avsatts att sitta på längs kanten. I badhuset hittades på 1800-talet 500 lampor som använts för att lysa upp det när det hölls kvällsöppet. 


8. Thermopolium Caupona
(Regio VI,nr 5)
Det här var en liten bar som låg en bit norr om Forum. Vinet serverades kylt ur urnor som stod i vattenfyllda håligheter uthuggna direkt ur barborden. Här finns också rejäla lerkärl att titta på. Intill ligger den tragiska poetens hus där vi såg den berömda mosaiken ”varning för hunden” genom en glasskiva.


9. Mysterievillan – Villa dei Misteri
(Regio VI, nr 22)
Det tar en liten stund att promenera till sevärdhet nummer åtta på vår lista. Den här villan ligger nämligen en bit utanför Pompejis stadsmur. De färgrika väggmålningarna i det stora huset och särskilt den som föreställer människor i naturlig storlek mot röd bakgrund gör att Mysterievillan är värd den extra promenaden. Ett av motiven ska vara en brud som invigs i de dionysiska mysterierna. Därav namnet på mysteriehuset.


10. Faunens hus – Casa del Fauno
(Regio VI, nr 1)
Det här är ett av de största privata boningshusen i Pompeji. Det är döpt efter den bronsstaty som finns på en av innergårdarna. Välbärgade familjer hade hus som upptog hela kvarter och var byggda runt två öppna innergårdar, det italienska atriet och den mer grekiska trädgården. I atriet fanns ofta en bassäng som fungerade både som prydnad och för uppsamlande av regnvatten som sedan förvarades under bassängen. Impluvium kallades konstruktionen. 

I Faunens hus finns också en berömd bild föreställande en krigsscen med Alexander den store.

11. Bordellen – Lupanar
(Regio VII, nr 18)
Bordeller fanns det också i staden. Den här var dekorerad med antik porr i form av mosaik. Här köar vi i Pompejis längsta kö för att komma in och se små,blekta bilder som sitter högt upp. 

12. Stabianska baden
(Regio VII, nr 16)
Här är det också lite kö för att komma in. Det här är Pompejis äldsta badanläggning. Takmålningarna är behållningen. Men ska du välja bara ett badhus tycker jag att du ska se Forumbaden istället.


13. Stora teatern
(Regio VIII, nr 10)
Teatern är inte helt lätt att hitta till där den ligger mitt inne i ett kvarter men den är mycket väl bevarad och värd att se. Här hölls gladiatorspel när det begav sig.


14. Gladiatorbarackerna
(Regio VIII, nr 11)
Här bodde gladiatorerna. Pinjeträden och bergen i bakgrunden bidrar till en vacker vy.


15. Lilla teatern

(Regio VIII, nr 12)
Den lilla teatern hade före katastrofen tak och här hölls konserter och liknande arrangemang.


16. Flyktingarnas trädgård – orto dei fuggiaschi
(Regio I, nr 14)
I en liten glasmonter har några gipsavgjutningar av några av katastrofens offer samlats. Flera är barn. Här kan vi något ana hur hemsk denna katastrof måste ha varit för dem som drabbades. Vår minsting blir upprörd och säger ”Nu går jag här ifrån!” Och det gör vi också. Mätta på intryck,

7 kommentarer

Filed under historia, resa med barn, resor

7 responses to “Vad är grejen med Pompeji? 16 saker som du inte bör missa

  1. Vi var ju där 2009, men jag har glömt bort massor inser jag då jag läser ditt inlägg. Men bordellen och gips-avgjutningarna av offren, det glömmer man inte. :-)

  2. Verkar att Pompeji var en stor stad. Spännande att kunna se hur de hade och lika sorgligt att vi kan göra det.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s