Category Archives: Kristianstad

Ljuget om Sveriges längsta sandstrand och verkligheten


Vi har besökt Sveriges längsta sandstrand. Vet du vilken det är? En sak kan jag lova dig: Om du googlar kommer du inte att hitta rätt svar direkt. Där är bara ljug i de översta resultaten. Hur det nu har kunnat bli så.

Vi strosar ner mot havet. Vi går förbi söta sommarstugor i sandig tallskog och kommer ut på stranden strax söder om Revhaken. Det är en solig och vindstilla eftermiddag i början av april och solljuset glittrar på små, mjuka vågor. Vi befinner oss alldeles i början av Sveriges längsta sandstrand. Eller i slutet, om du hellre vill se det så. Sandstranden vid Österlen. Jag googlar för att kontrollera att jag verkligen minns rätt här. Och blir förvånad när en strand i Laholmsbukten istället omnämns som landets längsta.

Det sägs ju att om du upprepar en lögn tillräckligt många gånger så blir det en sanning. Men så är det ju inte. Inte i verkligheten. Inte ens i vår sköna nya värld av FAKE NEWS! Så om du vill ha svaret på frågan: prova inte att googla ”Sveriges längsta sandstrand”. Titta på en satelitkarta över Sverige istället. Då ser du att den sandstrand i Hanöbukten som börjar här, vid Revhaken, strax söder om Åhus och går ända till Kivik lätt är landets längsta.

Jag har aldrig tidigare besökt just den här delen av den långa stranden men får ändå intrycket att en del sand spolats bort i vinter.

Ett gammalt militärt betongvärn ser helt nyanlagt ut där det ligger ända framme i strandlinjen. Ljus betong utan påväxt. En man står uppe på värnet. Gissningsvis äger han det hus som ligger precis bakom. Jag byter några ord med honom när jag klättrat upp på konstruktionen. Jag vill ju inte bli blöt om fötterna. Han bekräftar att värnet aldrig tidigare varit så blottat som nu. Jag tänker att det är kusterosionen som tagit en ny bit av stranden och det skrämmer mig lite.

Vi fortsätter en bit längs strandlinjen. Jag fotograferar lite. Pojkarna kivas. Vi sätter oss så småningom ner på en liten sandbank och tittar ut över havet. Pratar om att det inte är helt olikt Jambiani på Zanzibar. Östkust där också. Långa sandstränder. Tång i strandlinjen. Men där är palmer när här är tallar. Där är betydligt varmare. Och även om här också finns nyanser av turkost i färgskalan så går det inte riktigt att jämföra. Ändå. Här är också väldigt naturskönt.



När vi vandrar tillbaka mot Revhaken stannar jag igen till för att fotografera. Tre kvinnor med varsin ryggsäck på ryggen passerar förbi mig. En av dem vänder sig om och frågar om jag kan fotografera dem med hennes telefon. Det gör jag så gärna.

Efter fotograferingen frågar de om hur de kan vandra in till Åhus där de ska ta bussen vidare mot Kristianstad. Jag plockar fram kartan i mobilen och visar och pekar hur de kan gå genom sommarstugeområdet. Sedan berättar en av kvinnorna att de under dagen vandrat hela vägen från Haväng, som ligger en bit norr om Kivik. Jag berättar att det är längs Sveriges längsta sandstrand de har vandrat och undrar när de började sin promenad. Klockan tio på morgonen, får jag veta. Det har alltså tagit dem åtta timmar att gå sträckan. Åarna har de tagit sig förbi genom att följa dem uppströms till första bron. Det är inte så konstigt att de är lite trötta i benen nu! Från Haväng till Revhaken är det 25 kilometer. Vill du vandra hela vägen från Kivik är det ytterligare fyra kilometer.

Jag önskar dem lycka till med den fortsatta vandringen och promenerar själv tillbaka mot min familj som nu kommit före.

Om du själv funderar på att vandra hela sträckan bör du känna till att försvarsmakten har ett skjutfält som börjar vid Haväng, Ravlunda skjutfält. Där är ibland tillträdesförbud och livsfarligt att vistas. Mer information finns här.







4 kommentarer

Filed under Kristianstad, resor, Skåne

Skånes trandans


På ett fält, inte långt från Yngsjö och Sveriges längsta sandstrand, går solen sakta ner bakom en björkdunge på ett fält. Under de där björkarna har människorna byggt ett fågeltorn och utemuseum till tranornas ära. Vi parkerar bilen bland ganska många andra bilar på fältet, invid vägen, och vandrar bort mot fågeltornet. Luften är mättad av ljudet av tranornas trumpetande.

En gång för många år sedan, när jag deltog i en naturfotokurs som leddes av den numera framlidne Björn-Eyvind Swahn, besökte jag Hornborgasjön för att fotografera trandansen där. Vad inte alla vet är att det numera finns en precis lika bra plats för trandansskådning på betydligt närmare håll för oss som bor i Blekinge och Skåne. Den här lördagskvällen är vi här. Det är den andra helgen i årets flyttkalas. Jag fotograferar dansande tranor, en stork, fågelskådare och solnedgången.

Pulken, heter platsen där tranor på väg till Södermanland och norrut i Skandinavien rastar. Solnedgången är en fin tid på dygnet att uppleva fåglarna. Främst är det tranor som ska till den svenska östkusten och Finland som mellanlandar här. De tranpar som ska häcka i Skåne och Blekinge är redan på plats vid sina boställen och de har flugit direkt från Tyskland utan någon mellanlandning på den här sidan Östersjön.

Tranor lever i livslånga relationer och dansen syftar till att stärka banden inom varje par. Varje år kommer de tillbaka till samma plats för att föda upp nya ungar. Flytten mellan vinter- och sommarboställena tar ungefär tre veckor. Fåglar som häckar i södra Sverige övervintrar i regel i sydvästra Spanien (Extremadura), medan de som häckar längre norrut har sitt vinterkvarter i och runt Tunisien. Extremadura är Europas viktigaste övervintringsplats för tranor, och där finns från slutet av oktober till och med februari varje år cirka 75 000 tranor. De lever där bland annat på ekollon och restsäd som blivit kvar på fälten efter årets skörd.

På fälten söder om Kristianstad har tranorna historiskt istället brukat äta utsäde för att hämta energi för sin fortsatra väg norr ut. Av lätt insedda skäl har detta beteende inte uppskattats av traktens lantbrukare. I slutet på 1990-talet ökade dessutom tranorna i antal och lantbrukarna fick därmed fler skador på sina nysådda fält. För att hitta en lösning bildades trangruppen med lantbrukare, länsstyrelsen, föreningar och Vattenriket. Man bestämde sig för att mata tranorna på fältet intill Pulkens fågeltorn för hålla dem borta från nysådda åkrar.

Resultatet är fantastiskt lyckat. Bönderna får ha sina åkrar i fred och Skåne är en turistattraktion rikare!

Denna kväll noteras 6 500 övernattande tranor. Bara några kvällar tidigare noterades ett nytt rekord: 8 900 stycken! Kristianstad Vattenrike har en sida på nätet där du kan se statistiken.







4 kommentarer

Filed under Kristianstad, natur, resor

Bara en detalj från Kristianstad




”Spar-bank”, står det på huset. Men idag är där ett hotell. På den nedersta bilden är det huset med tornet och det gröna koppartaket.

1 kommentar

Filed under Kristianstad, resor

Tranor över Kristianstad



Vill du vara säker på att få se tranor så här års i trakten av Kristianstad får du bege dig till Pulken. Där skådades ett rekordstort antal i helgen. Men jag hade tur och fick se en stor flock tranor som cirklade över Helge å när jag gick över naturumbron i går.

Ett säkert vårtecken. Det liksom att skrattmåsarna har bytt om till sommardräkten. Och fikande människor i naturen. :)

Hur du hittar till Pulken och fotograferar tranor genom kikare med iPhone har jag skrivit om tidigare.

Hur du hittar till naturumbron? Sök på ”naturum Vattenriket” i Google Maps.






2 kommentarer

Filed under årstider, Kristianstad, natur, resor, vår

Hälsoträdgården och påskfjädrar


Om du någon gång får tid att besöka den vackra renässansstaden Kristianstad rekommenderar jag ett besök i den nästan ännu vackrare Hälsoträdgården. Den ligger i Tivoliparken, mitt i staden. I det hörn som ligger närmast naturrumbron och Tivolibadet.

Själv jobbar jag i denna fina stad. Det är mycket att göra på jobbet nu och jag hoppar över de flesta fikarasterna. Ändå valde jag att gå en snabb promenad med kameran på lunchrasten. När solen skiner ger det mer energi tillbaka att promenera en kort runda än vad det tar tid.

Första stoppet blev Hälsoträdgården för några snabba foton.

Det som är fint i Hälsoträdgården just nu inkluderar pastellfärgade scilla:


Har du förresten gissat vad bilden högst upp föreställer? Just det:

I Kristianstad har det för övrigt beslutats att det inte blir några fjädrar i påskpyntet i år. Utöver de som sitter på de levande tupparna och hönorna. (Ifall du som jag väljer att se dem som en del av påskpyntet. De strövar ju i och för sig fritt året om.)

Det är av djurskyddsskäl som C4 Teknik avstår fjädrar i påskpyntandet av staden. Tydligen kan det, om jag förstått saken rätt, inte garanteras att fjädrar på marknaden inte kommer från levande fåglar.

2 kommentarer

Filed under Kristianstad, mitt jobb, resor

Det hjälper att kunna se hur vackert Kristianstad är!


Det är tufft på jobbet just nu. Men Kristianstad är bra vackert ändå!

Jag har sagt det förut och jag säger det gärna igen: Den som någon gång besöker Kristianstad får inte missa solnedgångarna vid Helge å. Särskilt inte kvälllar som är så vindstilla att vattnet ligger spegelblankt.

Men på jobbet är det väldigt mycket att göra den här våren. Ett debiteringssystem som krånglar och där projektledaren slutat. Vilket inneburit att jag blivit tvungen att rycka in som projektledare själv.

Samtidigt är fler nyckelpersoner på väg att sluta och med anledning av det ändrar vi vårt sätt att arbeta, justerar i organisationen och rekryterar på vakanser. Det är heller inte helt enkelt att hitta rätt person till lediga jobb i min bransch.

Och nu ska lönesamtal hållas och löner sättas och budgetförslag tas fram just i den här perioden. Det är ingen överaskning. Så är det varje år. Men det brukar inte vara så trångt i övrigt. Jag har till detta sedan tidigare tagit på mig att läsa exjob för en tävling som branschorganisationen ordnat. Detta tog jag på mig innan jag visste hur det skulle bli i den här perioden. Sista exjobbet måste därför läsas i helgen.

Sedan ska vi gå igenom miljörapporter, skriva under och skicka in. Föredrag om olika ämnen ska förberedas och hållas. Därtill ska investerinstakten ökas.

Därför var det skönt att det var så fint väder när jag lämnade jobbet igår kväll efter att ha jobbat över. Vacker solnedgång. Först passerade jag det karakteristiska sekelskifteshus som numera är hotell men från början var bank. Sen tog jag en sväng ner om ån innan jag gick för att simma på Tivolibadet.

Idag vaknade jag trots simningen ändå 02:20 med huvudet fullt av debiteringssystem. Kunde inte somna om. Gick upp 03:30. Jobbade vid köksbordet och på tåget. Kom till jobbet klockan 7. Lämnade 17:30. Knappt tid för raster.

Det finns inget annat sätt än att ta oss genom det här. Men hur gör vi?

Hur åt våra förfäder mammut? De åt dem en tugga åt gången. (Tills alla tagit slut.)

Hur gör du för att vandra 1000 mil? Du tar ett steg i taget.

Jag ska gå hel ur det här. Vi ska alla gå hela ur det. 

För min egen del hjälper det att ha förmåga att se det vackra i tillvaron. Hur vackert Kristianstad är!

Och vädret var fint idag också. Må solen skina på er alla i helgen! 



5 kommentarer

Filed under Kristianstad, mitt jobb, resor, Skåne

Kristianstad, Helge å och naturumbron


Jag har jobbat i fem och ett halvt år i Kristianstad nu. Det har blivit många foton på solnedgångar vid Helge å genom de här åren.

Flest bilder blev det faktiskt i början. Då hade C4 Teknik, där jag jobbar, sitt kontor på Björkhem och när jag någon eller ett par kvällar i veckan gick för att simma i Tivolibadet brukade jag promenera längs Helge å. Numera blir det oftast att jag går direkt från Rådhus Skåne, där vi nu är, till badhuset utan att göra någon omväg via ån. Det är synd. Jag missar nog många fina solnedgångar på det viset.

Bilden ovan är ifrån mars 2015. Då hade vi redan flyttat in till stan sedan ett år. Den föreställer Helge å och bron till naturum. En annan, och mycket snarlik, bild från samma bildserie såg jag användas i ett bildspel som kommunens ekonomidirektör visade på ett viktigt möte i förra veckan. Han vet knappast att det är jag som är fotografen. Så det var nog inte för att jag skulle vara med på mötet som bilden valdes ut.

Hur bilden nådde kommunledningskontoret från början vet jag. Jag hjälpte vår då nya kommundirektör med att sätt ihop ett bildspel om ”Kristianstad och vattnet – en komplicerad kärlekshistoria” inför en konferens där hon skulle tala i ämnet på höstkanten 2015. Men att bilden fortfarande används i andra sammanhang visste jag inte. Så det var en glad överaskning. :)

Och sist ett tips till dig som besöker Kristianstad som turist: missa inte solnedgångarna vid Helge å. Särskilt inte om du är på besök en vindstilla kväll.

4 kommentarer

Filed under Kristianstad, livet, mitt jobb, resor, Skåne

Om kräm på svarta oliver och annat smått och (o)gott

Idag på lunchen på jobbet kom vi att prata om skolmat. Ett samtal som så småningom fick mig att minnas en historia om kräm på svarta oliver som jag fått återberättad för mig.

Jag minns hur jag på lågstadiet gömde matresterna i engångsmuggen för att slippa äta upp. Jo, vi hade engångsmuggar! Och plasttallrikar och orangea plaststolar. Det var en ny och modern skola. Då. På 70-talet. Jag minns också hur jag på högstadiet inte längre hade engångsmuggar som utväg utan istället satt kvar tills lektionen började efter lunch. Då var de ju tvungna att släppa iväg mig även om jag inte ätit upp.

Vi kom på lunchen att prata om knäckebröd som alternativ i skolmatsalen. Jag berättade då om min elvaåring som häromveckan undrade över svälten i världen: ”Varför kan vi inte bara skicka mat till dem som inte har?” – tankepaus – ”Eller knäckebröd?”

Själv åt jag mig ofta mätt på knäckebröd i skolan. Jo, jag var kräsen med mat som barn. Med den bakgrunden kan du förstå att jag aldrig gillat idén att vi räddar miljön genom att äta upp maten. Jag tänker istället att vi räddar miljön genom att inte handla hem mer mat än vi lätt kan äta upp. (Tyvärr har jag lätt för att äta gott men det är en annan historia.)

Vi pratade vidare om sånt barn gillar och inte gillar och kom in på ämnet oliver. Kommunens kommunikationschef berättade då om när hon som ung gäst på en fransk fest öste upp svarta oliver på tallriken i tron att det var vindruvor. Hon höll god min och åt upp och mot slutet av högen började hon till och med nästan att gilla dem. Innan hade hon bara ätit sådana där gröna oliver med rött i.

När hon berättat det kom jag att tänka på min morfar som inte lever längre. En gång hade en släkting handlat åt honom och fyllt på med lite av varje i kylskåpet. Om burken med oliver ska min morfar senare ha uttalat : ”De där svarta. Det var ena beska bär. Men jag kokte kräm på dem med mycket socker i och då gick de ner.” När han sedan fick veta att det var oliver han kokt kräm på ska han ha tyckt han att det var ganska pinsamt. Han visste ju mycket väl vad oliver var! men också han hade bara sett gröna oliver innan.

Sådär är det när vi ställs inför det okända. Det erbjuder nya möjligheter.

6 kommentarer

Filed under barn, Kristianstad, personligt, resor

Grundvattenresa till Köpenhamn

I morse gick jag direkt från Pågatåget till den buss som tar Kristianstadsslättens Grundvattenråd på studiebesök till Köpenhamn.

Bussen rullar genom ett höstfärgat och regnigt Skåne. Vattendroppar på fönsterrutorna. I höjd med Eslöv börjat det klarna upp lite och soluppgången ses som rosa strimmor vid horisonten. I Lund tar vi upp några personer som bor här. I höjd med Malmö lyser solen. Vid Hyllie stannar bussen och vi fikar. Vid Sveriges snyggaste vattentorn.

När vi passerar Kastrup lyssnar jag på R.E.M. och ”leaving New York” på min nygjorda lista med New York-låtar. Och jag tänker att snart är jag här igen. Och lika snart är jag tillbaka.

Väl på plats hos DMI, en bit utanför Köpenhamn får vi lära oss om hur de jobbar med grundvattenfrågor i Danmark. Mycket är annorlunda. I Sverige ägs grundvattnet av markägaren. I Danmark ägs det av det allmänna. Den som i grannlandet tar ut grundvatten från sin egen tomt måste betala till kommunen. I Sverige är det gratis och här beslutar Mark- och Miljödomstolen hur mycket vatten som får tas ut. I Danmark har kommunerna den rollen. Båda länderna jobbar numera med tidsbegränsade tillstånd. I Danmark har de ett öppet webbaserat system där var och en kan se hur olika grundvattenuttag påverkar omgivningen. I Sverige jobbar vi med datormodeller som ett fåtal personer har tillgång till och kompetens för att använda. I Danmark handlar grundvattenfrågorna inte bara om grundvattenytans läge och grundvattnets kvalitet utan minst lika mycket om vatten till vattendragen och möjlig överlevnad för laxfiskar.

En spännande dag!




2 kommentarer

Filed under Kristianstad, miljö, mitt jobb, resor, vatten

Jag hoppas att rosorna får bli kvar! 


Mellan Tivoliparken och Barbacka, Tivolibadet och järnvägen finns en parkyta full av klängande rosor. De blommar i full prakt just nu. De ligger precis intill promenadstråket från parkeringsplatsen vid Vattenrikets naturum in mot centrala Kristianstad. Mellan Helge Å och handelsstaden.

Jag vet inte alls vad som kommer att planeras för den här ytan i framtiden, när badhuset ska flyttas. Men om det är möjligt hoppas jag att rosorna får vara kvar. De är så vackra och doftar så gott!


3 kommentarer

Filed under Kristianstad, park

En blomma i hälsoträdgården – vet du sorten?

 
Den här söta fotograferade jag i hälsoträdgården i Kristianstad i förra veckan. vet du möjligen vad den heter? (För det gör inte jag.)

#49 i #blogg100

8 kommentarer

Filed under blommor, Kristianstad

Ibland tänker jag på Petrus Pravitz

När jag går ifrån morgontåget till jobbet händer det att jag passerar kyrkporten till Heliga Trefaldighets kyrka i Kristianstad. Det beror på vilket spår tåget kommer in på. När tåget kommer in på spår 1b passerar jag där. Enstaka sådana gånger händer det att porten står på glänt. När den gör det sneglar jag in i kyrkan och tänktet på Petrus Pravitz. En av alla mina förfäder. Skomakarsonen som så småningom blev klockare i Dalby utanför Lund. Men det var här i Kristianstad han fick sin första kyrkliga skolning, gissar jag. Jag vet inte vid vilken ålder barnen började gå i kyrkan kring sekelskiftet mellan 1600- och 1700-talen, men år 1700 var Petrus fem år. Kanske följde han med sina föräldrar till kyrkan på söndagarna redan då? En liten pojke i en stor kyrka. Jag undrar vad han tänkte. Jag undrar vad han kände. Och jag undrar om han var bra på att sjunga psalmer? Om det var därför som han så småningom blev klockare? Om det var så att han var musikalisk så kan jag berätta att de generna tyvärr inte har förts vidare till mig. Men förmodligen några andra gener. Vilka kan jag inte veta. Jag kan alls inte veta på vilket sätt han var lik mig den där lilla pojken som gick in genom kyrkporten i Kristianstad när 1700-talet just hade börjat. Mer än att det är något av det som har kommit till mig från min farmors sida. Kanske hade han lätt för att fokusera? Kanske kunde han stänga av alla andra tankar och sinnesintryck när han satt där och lyssnade på prästen? Vad vet jag?

#45 i #blogg100

Lämna en kommentar

Filed under Kristianstad, livet

I den tid då knoppar brister

 Vi lever i den tid då knoppar brister. Det händer här och nu. Det händer vid Stortorget i Kristianstad. Hästkastanjerna slår ut. Och inuti den knopp som brustit finns fler knoppar som ska brista. Det är en vacker tid. Men visst gör det också ont. För höljet som brister.  Och. För bladen som växer. För blommorna som ännu är innestängda. För droppen. Som inte vet om den ska stanna. Eller falla. Vilken droppe? En droppe i havet eller hela havet i en droppe? Är det någon skillnad? Oceaner av skillnad. 

Vi lever i den tid då knoppar brister. Snart händer det i Tivoliparken i samma stad att magnolian slår ut. Och det händer i Vattenriket att videungen slår ut. Och vattentornet är fullt av vattendroppar. Ska de falla? Eller stanna? Och jag tänker på Boye som skrev om den tillit som skapar världen.

  
#42 i #blogg100

1 kommentar

Filed under årstider, Kristianstad, vår

Hitta till Pulken och fotografera tranor genom kikare med iPhone 


Visste du att det inte bara är vid Hornborgarsjön som du kan skåda tranor så här års? Att det finns en kanonplats även i Skåne? Och att fotografera fåglarna med mobiltelefon genom kikare. Går det? Jag provade idag och tycker att bilderna blev ganska hyggliga även om det var klurigt. Bättre än ingenting i alla fall. Att hitta till Pulken är inte heller helt lätt om du använder Google Maps, men jag ska avslöja knepet. Lite allmänt om tranorna blir det också. 

Idag besökte min familj och jag tranorna vid Pulken utanför Kristianstad. Systemkameran hade jag glömt kvar på mitt skrivbord på jobbet men ville ju trots det försöka fotografera tranorna. Först fotograferade jag några tranor i luften som en del av landskapet vid Pulken. Och det funkar ju, på sitt sätt, även om tranorna bara syns som mycket små prickar. Men jag ville prova att komma närmare. Med oss hade vi en mycket gammal kikare. Vi har haft nyare men den ena smälte (!) och den andra hittar vi inte. Så det fick bli den gamla, ärvda. Att titta genom kikaren är inga problem. Den fungerar alldeles utmärkt även om den är ganska stor och klumpig. Men skulle det funka att fotografera?

Kameran på en iPhone är ju pytteliten så jag tyckte att det borde gå. Kruxet är att hålla kikaren och sikta rätt med ena handen samtidigt som du håller mobilen och siktar rätt med den med den andra. Och att dessutom lyckas trycka på avtryckaren precis när du lyckats hitta exakt det där läget där fåglarna syns hyggligt skarpt. Kruxet är att du bara har två händer. Trots att jag lät kikaren vila delvis på träräcket uppe i fågeltornet så var det mycket trixigt att få till bilderna som jag sedan zoomade in ytterligare och bildredigerade i Instagram. Bilderna ser nästan mer ut som målningar än som fotografier men jag tycker att de blev hyggliga ändå.

Hitta till Pulken med Google Maps
Söker du efter ”Pulken” i Googles kartprogram är det inte säkert att det hittar platsen. När jag söker via min iPad hittar den platsen direkt men inte när jag söker via min iPhone. Om du har samma problem kan du prova att söka efter ”Utemuseum Pulken” så får du igång vägvisningen.

Vad gör tranorna vid Pulken?
Tranorna vid Pulken är ett riktigt vårtecken och börjar bli en stor sevärdhet även om platsen ännu inte är lika känd som Hornborgarsjön. Men tranor har alltid mellanlandat även i nordöstra Skåne runt månadsskiftet mars-april  på sin väg från Spanien eller Tunisien till sina häckningsplatser runt om i Sverige. Men runt millenieskiftet började tranorna bli ett allt större problem för traktens lantbrukare eftersom fåglarna gärna åt av det nyss utlagda utsädet på åkrarna. Då började länsstyrelsen mata fåglarna för att skydda fälten. Och att få ett välordnat B&B med dans i både skymning och gryning var något som de stora, långhalsade och långbenta fåglarna gillade. Igår räknades till exempel till nästan två tusen fåglar och då är ändå toppen redan passerad sedan ett par veckor. Både i år och förra året var toppnoteringen 8 600 tranor den 28 mars. Och allt eftersom fåglarna blivit fler har också fågelskådarna blivit fler. Just den stunden vi var vid fågeltornet idag var där bland annat också ett danskt par. Spännande natur lockar turister.

#41 i #blogg100


7 kommentarer

Filed under fotografi, iPhone, Kristianstad, natur

Laddar med bilder från Vattenriket 

 
Eftersom jag är på konferens i Göteborg idag och imorgon och eftersom jag deltar i utmaningen Blogg100 som går ut på att publicera ett blogginlägg varje dag i hundra dagar så har jag tidsinställt det här inlägget i förväg. Det är skrivet igår kväll under tågresan upp till Göteborg.

Och jag laddar det med några bilder från Vattenriket i Kristianstad, en oas av häftig natur på lunchpromenadavstånd från jobbet när jag är på hemmaplan. Och inte i Göteborg.

  

2 kommentarer

Filed under bilder, blogg, Kristianstad, mitt jobb, natur, världen

”Stenåldern slutade inte på grund av att stenarna tog slut” 

  

Jorden är den enda planeten med choklad. Det är också den enda planet där pengar har ett värde. Den som har en förmögenhet att förvalta över lång tid har alltså all anledning att se bortom kvartalsrapporter och blicka mot det långsiktigt hållbara. Hållbarhet har framtiden för sig därför att utan hållbarhet blir det ingen framtid.

Igår var jag på konferensen Urban Magma Meetingpoint. Den hålls i Rådhus Skåne i Kristianstad där jag jobbar. Egentligen skulle jag vara med på de workshops och studiebesök som hålls idag också, men annat har kommit ivägen. 

Det är av stort värde, tycker jag, att nån gång om året få möjlighet att blicka ut över de riktigt stora skeendena. Heléne Fritzon presenterade Kristianstads arbete med hållbarhet. Hon är en duktig talare. Även på engelska. Bland annat visade hon en filmsnutt med de fina uttrarna i Vattenriket. Mattias Goldmann pratade om vändpunkter som att 2014 var första året som tillväxten globalt gick upp trots att koldioxidutsläppen, lika globalt, gick ner. Ett första steg i rätt riktning. Han pratade också om small data som större än big data. Och om fallande oljepriser därför att ingen vågar investera i något som inte har framtiden för sig. Det var någon i publiken som la till att ”stenåldern slutade inte på grund av att stenarna tog slut.” 

Förra miljöministern Lena Ek pratade om skogens betydelse och potential i kampen mot klimatförändringarna. Föreläsare från bland annat Barcelona och Nantes pratade om deras hållbarhetsarbete. 

En inspirerande dag helt enkelt! 

#9 i #blogg100

3 kommentarer

Filed under Kristianstad, miljö, mitt jobb

Klorering av dricksvatten har framtiden bakom sig

Jag jobbar som chef för VA-avdelningen på Kristianstads kommun. Normalt sett klorerar vi inte dricksvattnet. Men sedan i september 2015 har vi av säkerhetsskäl tillfälligt klorerat det dricksvatten som  produceras i Åhus. Vi har under perioden fått in många klagomål på smak och lukt från kunder i området. Vi som normalt dricker vatten som inte är klorerat tycker nämligen ofta att klorerat vatten inte smakar lika gott. 

Det var bakterier i vattnet som vid en rutinkontroll gjorde att labbet bedömde vattnet som tjänligt med anmärkning. Vi har därefter tagit prover i betydligt fler punkter och oftare än annars. Samtidigt har vi både säkrat upp ledningar runt vattenverket och renoverat våra filter i verket. De senaste proverna visar nu att vattnet åter är utan anmärkning och vi halverar nu klordosen under mars månad. Samtidigt fortsätter vi att kontrollera vattnet tätare än vanligt och räknar med att kunna stänga av kloreringen helt i början av april. 

I Kristianstads kommun har vi 20 olika vattenverk. Endast ett fåtal av dem är utrustade med ett reningssteg för desinfektion. Alltså ett reningssteg som finns som en säkerhetsbarriär och avdödar eventuella smittämnen som egentligen normalt inte ska finnas där. Många andra kommuner som, liksom Kristianstads kommun, har fint grundvatten som råvatten för sin vattenförsörjning saknar också sådan säkerhetsbarriär. 

Nyare metod
Annars är klorering fortfarande den vanligaste metoden i Sverige att säkra upp den mikrobiologiska kvaliteten på dricksvattnet. Men en annan metod blir allt vanligare: UV-anläggningar. Man kan säga att vattnet bli ”belyst” med ultraviolett ljus som är så starkt att eventuella smittämnen som parasiter, bakterier och virus inaktiveras. UV är betydligt effektivare mot fler smittämnen än klor. Det är UV vi har installerat i det fåtal vattenverk hos oss som redan har säkerhetsbarriär. Och som vi utreder hur vi ska kunna gå vidare med på övriga verk. Först på tur står just Åhus. Men inte heller i Kristianstad har vi en säkerhetsbarriär än. Det behöver vi så klart ordna. 

UV är annars inte nån jätteny teknik. Redan för 18 år sedan, när jag började som VA-chef i Karlshamns kommun, hade de som första ytvattenverk i Sverige bytt från klor till UV som desinfektionsmetod. Ytvatten betyder att en sjö eller ett vattendrag är vattentäkt. I Karlshamn är det Långasjön. Men UV är i alla fall en betydligt nyare och bättre metod än klor. 

Vattentjänssektorn i Sverige är en konservativ bransch och förändringar går långsamt. Men jag vågar ändå påstå att klorering av dricksvatten är en metod som har framtiden bakom sig.

Bilden nedan: Fågelmöte ovanför vattentornet i Kristianstad.

#4 i #blogg100.

  


3 kommentarer

Filed under Karlshamn, Kristianstad, mitt jobb, vatten

Gjorde en egen liten reklamfilm för Kristianstad

Testing #iMovie. / En egenhändigt gjord liten reklamfilm för #Kristianstad och #Vattenriket. #kollakristianstad

A post shared by Inger Hansson (@halloj_inger) on

.
Testade för första gången iMovie idag. Filmade några scener i Kristianstad innan jag åkte hem med tåget. På tåget klippte jag ihop några klipp till en minifilm att publicera på Instagram. Det blev en liten reklamfilm för Kristianstad och Vattenriket. Verkar vara en användbar app det där.

  

1 kommentar

Filed under appar, Kristianstad, natur

Fler bilder från Vattenriket



 

Lämna en kommentar

Filed under Kristianstad, natur

Att skåda utter vid naturum i Kristianstad



Trots att utter har skådats flera gånger dagligen vid naturum i Vattenriket är det inte riktigt lika enkelt som det kanske låter att själv få syn på en eller flera. Det kan krävas både tid och tålamod. Mönstret tycks just nu vara att den visar sig morgon, förmiddag och eftermiddag. Ibland kanske också i skymningen. När jag äntligen fick syn på en utter igår på lunchen hade jag gjort inte mindre än sju försök. Och när den då äntligen visade sig räckte den ut tungan åt mig! 

Jag har berättat förut om hur jag i fredags gjorde ett misslyckat försök att få se utter men som bonus fick se både en vacker solnedgång och kungsfiskare. Då hade utter skådats ett par timmar tidigare, vid tvåtiden på eftermiddagen. 

I måndags gjorde jag istället ett försök vid lunch. Också då frågade jag de fotografer och andra naturintresserade som stod där och så hade uttern visat sig dels på morgonen och dels på förmiddagen. På tisdagen provade jag både vid lunch och efter jobbet. Vid båda tillfällena hade ett djur synts ganska nyligen. Men inte just när jag var där. Någon berättade att bäst chans att se utter vid naturum i Kristianstad är på morgonen runt halv åtta. För de som pendlar till Kristianstad med bil och parkerar vid naturum finns det alltså goda chanser!

I går gick jag därför upp tidigare och åkte med ett tåg en halvtimme tidigare än jag brukar. När jag kom till naturum strax innan halv hade uttern synts senast för tio minuter sedan. Jag stannade en halvtimme. Men förgäves. På förmiddagen mellan tio och tolv hade jag ett möte bokat med Bo Persson på Kommunförbundet Skåne. Vi skulle planera en VA-chefskonferens i Kristianstad senare i vår. Det gjorde vi också. Vi höll mötet utomhus vid naturum. När vi kom dit strax efter tio hade de som stod där sett utter för fem minuter sedan. Det tog oss drygt en timme att planera mötet. Men ingen utter syntes. Efter mötet stannade jag kvar, läste och skickade mejl men fortfarande ingen utter. Däremot en kungsfiskare igen.

Vid halv ett inssåg jag att jag behövde äta. Jag gick in till Kristianstad och köpte något jag kunde ta med mig och äta medan jag gick. Bestämde mig för att göra ett sista försök. När jag kom tillbaka hade de sett en utter för fem minuter sedan. Igen! Typiskt! Men medan jag drack min chai latte och småpratade med någon dök den äntligen upp! Fort ner på trappan! (Uttern sitter under bron och äter på en fisk.) Fort ner med temuggen! Fort upp med kameran. Två snabba bilder och uttern är borta igen. När jag sedan tittar på den första bilden i kameran räcker uttern ut tungan åt mig. På den andra syns bara hjässan. Men jag har äntligen fått se utter vid naturum! Och jag hann till och med fånga den på bild. :)

Uppdatering 2016-03-02: Jag har varit nere vid naturum både måndag och tisdag i denna veckan helt kort under luncherna utan att se uttrarna. Däremot såg jag en kungsfiskare igår igen. På måndagen rapporterade fotograferna på plats att uttrarna synts till vid klockan sju, nio och elva. I går rapporterades de ha synts till vid klockan sju och tio.

5 kommentarer

Filed under Kristianstad, mitt jobb, natur